Panama kanalen

Tillbaka blick

Den 13:e juni 2010, var dagen då jag kastade jag loss och lämnade nära och kära på kajen i Dockan, Malmö. Nu har jag varit ute i snart 4 år och inte kommit halvvägs!

Med på resan över till Karibien hade jag Lena som besättning. Hon behövde Nm för sin Yachtmaster och jag behövde besättning. Vi seglade igenom Kiel-kanalen ner till Holland där vi seglade in till Amsterdam och gick “Stående Mast Rutten” till Rotterdam. Totalt 53 broöppningar hade vi på den resan. Sedan över till England och Brighton för att sedan segla till La Rochelle mitt i Biscaya bukten. Där har Amel sitt varv och det var här Amelit skulle service inför Jorden Runt seglingen. Efter ett par veckor i La Rochelle bar det av till Spanien och längs Portugals kust. Från Algarvekusten seglade vi till Rabat, Marocco, sedan Agadir och därifrån till Las Palmas. Jag seglade med ARC-rallyt som hade 25-års jubilem precis det året. Vi var 250 båtar som seglade från Las Palmas, den 22 november, till Rodney Bay på Santa Lucia. Seglingen över Atlanten tog 19 dagar och vi anlände till Santa Lucia den 11 december. På julafton var det fortfarande över 40 båtar som inte kommit fram!

Sedan dess har jag seglat runt i Karibien, uppför Rio Manamao i Venezuela (där jag rev ned en el ledning) i söder till Ft Lauderdale i norr.

Den 17 juni 2012 träffade jag Eva, när jag var hemma i Sverige för att fira att min dotter Karolina tog studenten. Det var dagen innan jag skulle åka tillbaka till Dominikanska Republiken, men vi hann komma överens om att hon 14 dsagar senare skulle komma till Havanna och hoppa på båten där! Sedan seglade vi längs Kubas norra kust och sedan över till Mexiko. Vi tyckte båda det kändes underbart och rätt! Eva åkte hem till Sverige för att avsluta sina saker och jag seglade ned till San Blas och sedan till Santa Marta, Colombia. Därifrån flög jag hem och någon månad senare flög Eva och jag tillbaka till Colombia. Sedan seglade vi till Chartagena och vidare till paradiset San Blas. Vi flög hem över jul och nyår. Jag seglade sedan, tillsammans med Bengt Mårtensson, en annan Amel 54 ägare,  till Cayman Island och Kuba. Därefter seglade jag själv till Fort Lauderdale där Eva anslöt. Vi trivdes väldigt bra i Florida och blev där 4 månader. Den 1 juni (precis när orkansäsongen börjar) seglade vi till Bahamas, Turks & Caicos och vidare ned igenom Karibien till Trinidad. Det var roligt att få visa Eva Karibien, som jag vid det här laget kunde ganska väl. Vi seglade sedan upp till Grenada och därifrån till Bonnaire-Curasau-Aruba-Santa Marta-Chartagena-San Blas-Shelter Bay Marina i Panama, dit vi kom den 14 december 2013. Den sista månaden hade vi seglat med Eva’s son Martin och hans flickvän Alisa. Vi flög hem över jul och nyår och kom ner till Panama i slutet på januari 2014 för att förberedda Amelit och oss själv för Stilla Havs seglingen. För filmer och bilder under 2013 hänvisas till Facebook och S/Y Amelit – Sailiung around the World,https://www.facebook.com/info.amelit

På vägen tillbaka från Sverige flög vi med Norweigen till Ft Lauderdale. För 733 kr kan man flyga enkel direkt från Köpenhamn till Fort Lauderdale! Fantasiskt!!! Vi kan verkligen rekommendera Norweigen, med alldeles nya plan och trevlig besättning och fin service. Vi hade lagt till lite så vi flög Premium, vilket motsvarar kostnaden för många andra flygbolag, då vi hade 160 kilo i bagage och tyckte vi kunde unna oss lite extra lyx! Därmed blev det ett stopp i Fort Lauderdale, som vi båda tycker mycket om och möjlighet att träffa Cassandra. Vi fick chans att gå ombord på den 150 fotare som hon arbeta på .

DJI00027 copy(Fotot tagit med min multikopter/drönare)

När vi var i Florida fick jag chansen att testa några trevliga bilar … bl.a en alldeles ny modell av MB’.s Måsvingen och en ny Chevrolet Corvette Stingray på 580 hästar! … så alla var jättenöjda! 🙂
DSC07310

DSC07235

Vi hann givetvis också att besöka vårt favoritställe i Fort Lauderdale – COCONUTS!

IMG_0108

 

12:e  februari 2014, Shelter Bay Marina

Shelter Bay Marina, Panama

Vi är nu tillbaka i Shelter Bay Marina där Amelit legat sedan vi lämnade henne i mitten på december 2013. Shelter Bay Marina ligger på ett gammal amerikansk marin förläggningsområde. Det är bara ett par kilometer till Panama kanalens början. Det är mycket skog och djungel här. Närmaste bebyggelse (frånsett militärförläggningarna här och marinas lilla hotell och restaurang) är Colon. det är ingen vidare trevlig stad. Man bör definitivt inte bege sig ditt på kvällen och även på dagen bör man undvika stora delar. Det är egentligen bara ett shoppingområde som betraktas som någorlunda säkert. Vi passade på att använda våra cyklar och cyklade in i skogen på snåvägar för att försöka hitta vrålapor och gengångare. Vi hade turen att träffa båda en gång. Vrålaporna hörde vi ganska ofta. Deras vrål anses vara det högsta ljud något djur kan åstadkomma!

D80_3291

DSC07620

DSC07724

När vi kom från Sverige hade vi med oss en ny spinnaker. Vi försökte få tullen på flygplatsen att stämpla ett exportpapper för att visa att seglet kommit fram till Panama men de var lagom intresserade. När vi några dagar senare åkte in för att få tullen i Colon att stämpla motsvarande papper fick vi se slummen där och också bevis på att det där med organisation, var nog inte tullens starka sida. Vi fick återvända utan stämpel då tullaren som skulle stämpla pappret ej gick att få tag på!

Eva_med_bagage

Segel

På vägen tillbaka såg vi ett stort fängelse och en kyrkogård precis bredvid. Borde verka avskräckande, men är nog inte det då brottsligheten är mycket hög.

DSC06159 copy

DSC06160 copy

Vi var nu framme i februari och det började komma fler svenska båtar, däribland Anastasia med Anna Karin och Thomas. Vi åkte med dem och besökte den nya Panama Kanalen de håller på att bygga. Ett av världens största byggprojekt! När vi vart där låg arbetet nere då byggkonsortiet ville ha yterliggare 1,5 miljardes USD för arbetet fram till 31 december 2013!

Vi fick se två intressanta filmer om Panama Kanalen, den ena hur den ursprungliga kanalen byggdes och den andra om den nya kanalen, Det är ett gigantiskt byggprojekt, men man kan inte låta bli att bli imponerad hur de kunde bygga den ursprunliga kanlen på samma tid som de bygger den nya. Även om det är en väsentligt breddare kanal, så har vi idag ändå nycket mer moderna maskiner. Att de är helt andra förhållanden idag säger inte minst dödssiffrorna. Då dog över 6 000 människor. Jag har inga siffror på hur många som omkommit i det nya kanal bygget, men det kan förhoppningsvis inte vara mer än en bråkade


När Anastasia skulle gå igenom kanalen följde vi med som linehandler. När man går igenom Panama Kanalen måste man ha 4 linehandlers som hanterar tamparna som man är förtöjd med vid själva slussningen. Man behöver också en advisor som fungerar lite som lots och sköter radiokommunikationen med  Panama Kanalen. Här är en film från detta tillfälle!

2014-02-28, Shelter Bay Marina

Vi seglar igenom Panama kanalen!

Den 28 februari 2014 så lämnade vi Shelter Bay Marina för att gå igen Panama kanalen.  Vi fick ligga och vänta i ett par timmar på advisorn och vår tur att gå in i slussarna. Två andra segelebåtar skule paras ihop med oss, en på vardera sida. Sedan skulle jag köra in och ut detta “paket” ur slussarna. Detta gjorde att det blev väldigt bekvämt för mina linehandlers, då de ej behövde göra något! Istället fick jag jobba desto mer! 🙂 Framför oss hade vi Pretty Ocean, en stor oljetanker. Piloten ombord på den båten gillade inte tågförarnas hantering av fartyget. De skall med sina lok hålla de större farttygen rätt sidledes. På VHF’n kunde vi höra en irriterad pilot som efter 1 timmes dirigerande fortfarande inte var nöjd och förklarade att de skulle kunna hålla på hela natten, tills det blev bra! Men efter yterliggare ½ timme kallade han in två bogserbåtar, som fick hjälpa till att få båten rätt i sidled och sedan fick lokförarna ta över och vi kunde äntligen gå in i den första slussen. En bit innan man kommer till slussen är det 4 killar, två på varje sida som kastar ned tunna linor som linehandlern skall fästa sin tamp i. Sedan drar killarna vid slussen upp tamparna och vandrar med dessa till den punkt i slussen man skall ligga. Där förtöjer de tamparna och sedan är det linehndlerns uppgift att antingen ta hem på tampen eller släppa ut. Det viktiga är att båten skall ha sin position i mitten. Måste erkänna att det kändes spännade att styra in 3 båtar i slussen! Efter yterliggare två slussar hade vi lyfts 28 meter och kunde motorisera in i världens näst största konstgjorda sjö Gatun Lake. Klockan var nu över 24:00 när vi ankrade upp och advisorn blev hämtad med en båt, medan linehandlern Eric kröp ihop i sittbrunnen och vi andra kröp till kojs. Eric tyckte detta var ett utmärkt extra knäck medan han läste teknisk programmering på universitet.

DSC07494Amelit bogsera en segelbåt på vardera sida när vi går in i slussarna.

Advisorn kom tidigare än avtalet nästa morgon och vi fick bråttom att komma iväg, men Anna Karin han ta ett snabb dopp, trots att alla pratat om krokodilerna som finns här! Vi hade ungefär 40 Nm till Pedro Manuels Locks. Där skulle vi vara omkring kl 15:00. Där blev det att koppla ihop båtarna igen och på nytt styrde jag in 3 båtar i slussen. I Gatun slussarna hade vi legat bakom tankfartyget, nu fick vi ligga framför. Mäktigt och se detta stora fartyg komma in i slussen och bara ha en knapp meter tillgodo på varje sida! Efter slussningen här var det att koppla loss igen och köra 1,5 Nm till Miraflores Locks, där vi åny koppla ihop båtarna och jag fick styra in. Det började nu kännas lite mer vant och om jag behövde hjälp kunde jag begära at någon av de andra båtarna skulle backa eller köra framåt för att hjälpa mig att svänga, men det behövdes bara en gång.

DSC_3330

DSC_3314

DSC_3324

Vi hade lyckats att få plats i Playita Marina. Det kändes bekvämnt när vi skulle bunkra och när vi skulle ha tekniker ombord för att fixa med en del saker på båten. I den lilla marinen var vi mestadels den enda segelbåten, resten var stora sportfiske båtar! I
början var det ingen som hälsade, men allt efter som tiden gick så var det allt fler som hälsade och i slutet hälsade alla på oss och var vänliga och hjälpsamma. Angel blev av av våra favoriter. Lite tillbakadragen men alltid villig att hjälpa till. Till saken hör att av någon anledning så blir det mycket sot på båtarna. Att de var en stor skogsbarand gjorde inte saken bättre, men troligen var största boven all dålig bränsle som de stora fartygen använde. Vid ett tillfälle så höll jag på att tvätta båten, då Angelks försynt kom gående och titta på en gång och en halvyimme senare kom han igen. Men denna gång så tog han bselsutsamt tvättborsten från mig och gick och hämtade en del grejor från den båt han är på. Sedan satte han igång! Amelit har aldrig varit så fin! Och lädersitsen som jag kämpat med tappert, men inte lyckats med … fick han skinnande blank som om den vore alldeles ny!

Angel
Angel hjälper mig med byte av utombordare, efter att den badat, medan vi var i Sverige.  Dracon linan till däverten hade brustit!

Vi cyklade mycket under denna tid vi var här och det blev flera turer in till Panama City. Jag kunde inte sluta att förvåna mig över hur fina promenad- och cykelstråk de byggt. Längs hela kusten vid Panama City löper en brett cykel-. och promenadstråk med fina grönområden. Vi talar om en sträcka på nästan 1 mil. Här finns flera planer för olika typer av bollsport samt friidrottsplatser. Jag har inte sett något liknade i Sverige eller någon annan plats i Europa!!! Här är verkligen Panama ett föredäme. Jag trodde att jag hitta en akilleshäl då jag inte hittade några papperskorgar … ända till jag fann att de tillämpade källsortering även här, så med jämna mellanrum fanns det 3 papperkorgar, en för papper, en för brännbart och en för annat!

Vägen från Playita Marina till staden och tillbaka igen var på nästan 4 mil. Drygt 7 km av denna sträcka gick igenom slum, Under tiden vi var hör hade de karneval. Vi hade beslutat att cykla in, och när vi cyklade in såg vi hur alla männsikor i dessa eländiga hus var ute på gatan och barnen badade i svimmingpooler som stod uppställda var 150:e meter, Då vi cyklade tillbaka hade det mörknat och vi såg poliser överallt. Plötsligt var det ett par som stoppade oss och sa att det inte var lämpligt att cykla där och gjorde en dramatisk gest över struphuvudet. Vi förklarade att vi skulle till Playita Marina och det finns nästan inte någon annan lämplig cykelväg dit! Polisen såg bekymrad ut, Sedan gick han bort till en polisbil. Strax eftetr så förklarade han stolt att han var polis och han garantera vägen, så vi kunde cykla vidare. Tydligen hade han kallat upp en annan patrull som stod i slutet på gatan och höll koll på oss där vi kom cyklande! Helgen därpå hade vi utrustat oss med kameror för att spela in detta äventyr. Det blev dock inte det samma, då det inte fanns så mycket folk ute på gatorna, och alla polerna var borta. men här är filmen från den gången! Måste säga att Panama City är verkligen motsättningarnas stad! Från riktig slum till de modernaste skyskrapor och shoppingcenter.! Det händer verkligen mycket här! Under den dryga månad vi var här inviggdes en lång bro som går halvägs runt staden, för att minska trafikstockningarna. En stor idrottsarena öppnades med dunder och brak! Man älskar fyrverkerier här och nästan varje vecka har det funnits anledning till det! Ett stort Bio museum, skall öppna inom kort. Det ligger på vägen ut till marinan. Nu är det inget film museum, som man lätt skulle kunna förledas tro, utan skall bli någon form av natur museum.

DSC07736

Kaj

Detta underbara par, Francoise och Francois Erling från
Holland höll också på att ta sig Jorden Runt, men på land.
Hon kunde en del svenska och att han var 75 år kunde man inte tro!

DSC07551

Vi tog också och cyklade Igenom Panamas “bad area”! Vi hade gjort det helgen innan också men då utan kameror. denna gången var vi väl utrustade! 🙂


Vi  blev väldigt förtjusta i “gamla” staden där vi strövade mycket och resturang Casablanca med deras tonfisk blev en av favoriterna.

Amelit_in_testtank

Multiplaza var ett stort köpcentrum som blev vår favorit. Det var inte det största men detta hade ett fantastikt märkesutbud och flera bra cafeer också. Märkesutbudet hade varken jag eller Eva sett något liknade. Inte ens Adventura i Miami kunde möta detta!

DSC07608

Dagarna närmade sig för vår “crossing”. Då får vi veta att Cassandra och hennes kille Johnny fått möjlighet att segla med oss! Båda har stor erfarenhet att vara på sjön. Johnny har bl.a fiskat krabba i Berings hav under 3 år och sedan jobbat på megayachter de senaste 9 åren och Cassandra har också under de senaste åren jobbat på megayackhter. Men att göra större crossing med en segelbåt var något nytt som båda såg fram emot. Och för mig kände det fantastiskt lyxigt att få tillgång till sådan besättning och för Eva var det fatastiskt att få tillbringa tid tillsammans med närmaste dottern som varit borta så länge! 🙂

Innan de kom hann vi fira St Patrics Day på en irländsk pub.

StPatrik

Ett par dagar innan avsegling kom så Cassandra och Johnny! Meddetsamma igångsattes en intensiv proviantering! Jag tror att vi lyckades fylla 12 stora varuvagnar med förnödenhetr och då hade Eva och jag redan hunnit handla smågodis under 2 dagar! Näst sista dagen blev det grönsaksmarknaden som fick besök. Därefter vidtog behandling av all frukt. Nästan all frukt behandlades med vinäger i hop om längre hållbarhet och minskad risk att få fripassagerare ombord, eller deras ägg.

DSC07817

Cass 2

Man skulle kunna tro att det var någon som inte ville att vi skulle lämna Panama City för en av de sista dagarna inledes med att när vi kom till El Dorado köpcenter var det en stor brand i garaget. (Visade sig senare vara en brand i deras egna elanläggning för att producera ström). Vi åkte vidare till Multiplaza och hade inte mer ön hunnit in förrän branbdlarmet går! När vi sedan åkte till en bank för att hämta ut pengar blev vi inlåsta på banken! Så snart vi kom in på banken gick dörren i baklås och först efter 20 minuter lyckades de öppna dörren! 🙂

Våra absoluta favoriter under vår vistelse i Panama blev sengångarna (sloth). De bodde vid ett el.skåp i vår marina. Nästan dagligen låg de där och sov. Här är några bilder på dom!

DSC07647

DSC07724

Sengångare-2

DSC07725

Det är inte ofta man ser dom röra sig! Men här har vi i alla fall lyckats filma en sengångare som rör på sig!

Ja så var det snart dags för segling mot Galapagos och Marquesas, men mer om det i nästa resebrev! Här kommer ett bildspel över våra sista dagar i Panama City!

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.