2012-05-20 – 2012-05-22 San Juan Bay Marina, Puerto Rico

Puerto Rico

Förra resebrevet började med att jag hade problem med Customs. Denna gång var inte problemet så stort, men US Coast Garde tyckte att jag skulle ha ett “Crusing Permitmance” som är giltigt i 3 månader. Allting skulle då bli så mycket enklare när jag segla till ett annat US Terrirory. Att jag inom den tiden inte skulle segla till något US Territory spelade mindre roll enligt dem och då det inte kostade något lät jag dem skriva ut ett till mig. När jag frågade om det gällde efter jag seglat till Kuba fick jag ett klart “No”. Kuba betraktades ej som något “allierat# land, och seglade man ditt, så var man inte vän till USA lite rått uttryckt!

Jag hyrde en bil för att kunna enkelt köra till Wall Mark och de andra stor affärskedjorna. Det är ju så, att nu blir det bara dyrare och dyrare under det närmaste 1,5 åren (frånsett eventuellt Panama, så det gäller att fylla båten:). Så dessa dagarna går åt att till stor del shopa och sedan besöka “the old Town of San Juan” på kvällarna. Och stora shoppingcenter har de. Men det är kanske inte så underligt. Det bor 11 miljoner människor på en yta inte mycket större än Skåne.

Marinan vi ligger i, San Juan Bay Marina, är rätt risig och frånsett John, som är jättetrevlig och hjälpsam, så är det inget vidare. Jag vågar inte koppla in el, då kontakterna hänger löst och risken för kortslutning är uppenbara, kan rent av innebära livsfara! Tjejen som sitter i receptionen vet överhuvudtaget inte vad service är. Jag stod i över 20 minuter och väntade på att få prata med henne, medan hon pratade med någon väninna. Till slut gav jag upp.

Att sedan behöva betala 2 USD per foot är helgerån. Framförallt när jag i nästa hamn, kom till Puerto Bahi, som är en underbar hamn med jättetrevlig personal och fantastisk service och allt rent och snyggt och så betalar man bara halva priset! Så till alla seglare: UNDVIK SAN JUAN BAY MARINA!!!

2012-05-23 San Juan Bay Marina, Puerto Rico

Segling till Puerto Bahia, Dominikanska Republiken – 200 sjömil

Vi lämnade San Juan kl 15:00. Det blåste SO 12 – 15 m/s. Utklareringen hade gått smidigt, var dock tvungen att bege mig bort till flygplatsen för att klarera ut. De var nyfikna på var jag skulle segla efter Dom. Republiken. Kuba svarade jag! Ok, det är helt ok, men bara så du vet det så upphör din “Crusing Permittmance” då då besöker ett “icke godkänt land”! Så var det med den saken. Nu hade jag inte tänkt att besöka något US territorry, fast det hade varit roligt att segla upp till Key West, det var nästan 14 år sedan jag var där senast. Men tiden skulle inte räcka och att segla från Key West söderut kan vara ganska tuff med krabb sjö och kraftig motström (golfströmmen).

Det blev en mycket fin segling. Jag ställde kursen så att vi fick vinden in 140 grader på styrbordssida, vilket gjorde att vi låg på omkring 8,5 knop och hade en bekväm segling. Natten kom och vi gick över till 3 timmars vakter. Jag hade ett tag tänkt att göra ett slag ner mellan Puerto Rico och Dominikanska Republiken, till den lilla ön Mona, men vi hade så bra vind så jag bestämde mig att fortsätta kursen som ledde mot Turks för att senare ändra kursen och styra direkt mot Puerto Bahi med vinden in 140 grader på babords sida. Det visade sig att vinden kantrade lite så det blev 120 grader, men det gjorde bara att vi segla lite snabbare. Helt underbar segling, det var så jag ett tag funderade på att sätta kursen direkt till Kuba, men som tur var gjorde jag inte det,  för då hade jag missat Dominikanska Republiken och så här i efterhand hade det varit mycket synd! Vi hade mycket vatten under kölen(!), på många ställen var det över 8 000 meter djupt! På slutet mojnade vinden och jag stöttade med motorn, för att komma fram till Puerto Bahia medan det var ljust. Det var nämligen så att Puerto Bahia finns inte alls utmärkt på något sjökort och jag var osäker på om den position jag hittat på Internet stämde, för på sjökort var det bara en vanlig kust utan tillstymmelse till någon marina!

Det mörknar här vid 19-tiden, nästan 1 timme senare än den ostliga delen av Karibien. Kl 18:00 siktade jag Puerto Bahi Marina och positionen stämde. De svarade på första anropet och meddelade att det fanns plats och att det skulle finnas killar som tog emot mig och tilläggningen var på babords sida om vi lade till med aktern. Klara och rejäla besked, härligt, det är man inte bortskämd med!

När vi lagt till kom Richard och berättade att han var ansvarig, om vi behövde något.Han hade meddelat the Navy att vi kommit och de skulle komma ner och klara av en del formaliteter och imorgon skulle immigrationen komma. Tänk om det kunde vara så smidigt på alla öarna! Två killar från Navy kom och efter 15 minuter var den delen avklarad och de tog och skrev allt så man slapp att försöka gissa vad man skulle skriva, då min spanska är obefintlig. Måste se till att bättra på den … jag har ju en bok ”Spanish for dummers”, så även jag skall väl kunna lära mig lite:)

Som tur är kan Ingrid, min crew, rätt hyfsat spanska så hon får stå för konversationen:).

Marinan var relativt nybyggd och sammanbyggd med en fin resort. Så vi hade samma reception som resort gästerna och tillgång till samma bekvämligheter.  Priset, 1 USD måste betraktas som rimligt då vi hade fin service, helt trygg marina och fin pool.

2012-05-27 Puerto Bahia, Dominikanska Republiken

Pool party med 3 amerikanska båtar

Hamnen som ligger tillsammans med en resort är bara 2 år gammal. Allt mycket fräscht och fint. Men då det var lågsäsong, var det inte många båtar här och nästan inga hotell gäster. Men där låg tre amerikanska båtar. De hade seglat tillsammans ett tag. Det blev ett litet trevligt poolparty. Poolen ligger precis bredvid havet, så man kan ligga i den och blicka ut mot det turkosa vattnet.

Man skulle varit här mellan februari och mars då knölvalar (Humback Wales) kommer hit för att para sig. Då väller det hit turister, men som sagt nu var det väldigt lugnt. På den fina restaurangen där vi åt två kvällar i rad var vi de ända gästerna, så i gengäld fick vi en fantastisk service och god mat.

När jag talade om att vi ville lämna nästa morgon kl 02:00 fick vi veta att man hade 24 timmars service på resorten, så det var inget problem att betala kl 02:00, men the Navy tillät inte att vi segla ut mellan kl 18:00 – 06:00. Jag fick aldrig något svar på varför, men när jag kom till nästa hamn fick jag bekräftat att så är reglerna! Men med 20 USD som muta, så gick det trots allt bra att segla iväg! Anledning att jag ville segla så tidigt var att nästa marina jag skulle segla till låg 100 sjömil bort och om jag seglade kl 06:00 på morgonen så skulle jag i bästa fall komma fram kl 19, men mest troligt mitt i natten. Även denna hamnen var inte utmärkt, så då vill man helst komma när det är ljust, även om jag fått mejlat till mig en tydlig skiss. Skissen visade en väl utmärkt farled in till hamnen, men man upplyste också om att det kunde vara rätt kraftigt swell, som dock skulle avta när man gjorde en 90 graders gir in mellan vågbrytarna! Det fick mig att tänka på min insegling till Rabat, där jag hade kraftigt brytande sjö med drygt 3 meter höga vågor och där jag fick lots in i hamnen! Men detta lät inte så farligt:)
2012-05-27 Puerto Bahia, Dominikanska Republiken

Segling till Ocean World Marina

Kl 02:20 kunde vi sakta segla ut. Det var lugnt och stilla och den lilla vind som fanns var rakt mot mig, så det blev motorgång tills jag rundade en udde 1 timme senare.

Så kunde jag äntligen hissa segel, men det blev plattläns.

Det gick lite långsamt, så jag stöttade med motorn, men upptäckte efter ett tag att den blev lite varm. Kunde inte märka att det skulle vara något fel på insläppet, men valde för säkerhets skull att spara motorn och enbart segla. Då provade jag på att hissa gennakern och spira den med min bom och sedan rullade jag ut genuan och spirade den med stormastens bom. (Om någon undrar om färgen på havet, kan jag berätta att den är riktig, men så är djupet över 8 000 m!) Det gick riktigt bra, men det stod helt klart att jag inte skulle komma fram förrän mellan kl 23 – 04! Precis det jag velat undvika! Skulle seglat på kvällen kl 18, men det var ingen mening att sörja det. Nu var det som det var och det var bara att gilla läget. Mejlade Marinan att jag skulle komma mitt i natten. De meddelade snabbt tillbaka att det var ok och att alla bojarnas ljus fungerade! Igen blev man alltså glatt överraskad över snabbt och vänligt bemötande. Under min resa på snart 2 år så har ingen marina svarat så snabbt och korrekt som dessa 2 marinor på Dominikanska Republiken! De flesta marinorna måste jag tyvärr tom konstatera att de aldrig svara på mejl. Har de gått en speciell charmkurs här???

Kl 23 styrde jag in i den väl utmärkta farleden in till hamnen och kunde glatt konstatera att det inte var något sval! Döm om min förvåning då jag upptäcker att 4 killar står för att ta emot oss trots den sena timmen! Jag hade redan innan, via mejl, fått veta att vi kunde lägga oss långsides vid bensinmacken. Där stod de nu och tog emot oss! The Navy var där också och efter 10 minuter var han klar och vi kunde gå en runda bort till ett imponerande Kasino. Det strömmade ditt festklädda människor. Helt klart var det party här! Tillbaka till båten och snabbt ombyte! När jag kom tillbaka var det en kö av människor, men Big Jim, som jag senare fick veta att han hette, grabbade tag i mig och sa att jag var hans gäst, så kom vi snabbt in. Jag upptäckte att jag nog var den enda vita i sällskapet, så det kändes lite som när man var på party i Trinidad. De var lika vänliga här och de flesta hade en egen flaska Johnny Walker eller någon konjaks flaska i fickan som de glatt bjöd på. Vilken fantastisk stämning och så många glada människor! Men när kl närmade sig 3-tiden, kände jag att det var dags att dra sig tillbaka till båten, jag hade ju varit uppe i 25 timmar och haft en hel dags segling … det tar …:) Vill ju inte erkänna att det kan vara åldern:)

2012-05-28 Puerto Bahia, Dominikanska Republiken

Ocean Water Marina

När jag vaknade upptäckte jag att det inte bara var ett kasino som fanns bredvid marinan utan en hel vatten park med delfiner, hajer mm samt även en mini Zoo med fåglar och en tiger och mycket annat.

Jag pratade med hamnkapten om att jag hade problem med motorn. Eftersom det var söndag räknade jag inte med att det skulle hända något, men Auitas, som skulle visa sig vara en mycket bra mekaniker, kom ner på sen eftermiddagen och började genast att checka motorn. Efter en halv timme hade han ställt diagnosen … det var stopp i vattenkylningen inne i motorn. Efter ytterligare 30 minuter och diverse rensande så kunde han meddela att prblemet var löst! Och mycket riktigt var det det (åtminstone för tillfället)!

Jag hade hela eftermiddagen funderat på hur jag skulle göra. Skulle jag stressa till Havanna (vilket var min ursprungliga plan) för att hinna flyga till Sverige och min dotters student, eller skulle jag stanna här och flyga hem härifrån istället? Beslutet blev enkelt: Självklart skulle jag inte stressa och definitivt inte missa Dominikanska Republiken eller en stor del av Kuba som jag fått göra om jag skulle hinna ta ett flyg omkring den 5 juni. Visserligen så börjar orkansäsongen här den 1 juni och då skall man egentligen vara ur området, men oftast kommer inte några riktiga orkaner förrän mitten augusti och väderprognoserna har blivit så mycket bättre. En orkan rör sig ofta inte fortare än 5 – 10 miles i timmen och man brukar kunna ställa bra prognos på var den skall dra fram och oftast med en framförhållning på 3 dygn, så skulle det komma en så skulle jag rimligen ha relativt god chans att segla undan! Lite risker måste man ta om man skall uppleva något!

2012-05-29 Puerto Bahia, Dominikanska Republiken

Puerto Plata med bil

Jag hade kommit överens med Auita att han skulle byta olja på el generatorn och vi skulle in gemensamt till Puerta Plata för att köpa olja och filter. Vid halv elvatiden körde vi in till Puerto Plata i den bil jag hyrt. När jag tittat i Lonely Planet för att se om det var vänster eller höger trafik som gällde, läste jag:

“In some country they drive on left side, in some country they drive on right side but in Dominican Republic the drive on both side”!

Inte blev jag klokare av det så när jag hoppade in i bilen och skulle köra, frågade jag uthyrningskillen vänster eller höger? Höger blev svaret. När jag kom in i Puerto Plata började jag förstå var Lonely Planet menat. Här i Dom. Republiken myllrar det formligen av någon typ MC/moped. Och de köra glatt rakt mot trafiken på vänster sida, tills det blir en lucka där de kan köra över till höger sida! Efter tankningen fick jag lite problem med fyrhjulsdriften men Auita fixa det så småningom. Så skulle vi hitta en ATM (bankautomat). Det visade sig inte vara det lättaste, då många av ATM’erna bara tillät att man tog ut småbelopp, men efter pratat med en bank så fick jag vet en där man kunde ta ut lite större belopp. Men nu hade klockan blivit över 12:30 och affärerna hade siesta till kl 14. Så vi körde till en mycket trevlig liten restaurang vid stranden med kite-surfare som for omkring i en rasande fart och gjorde långa och höga hop.

Maten smakade utmärkt och miljön den bästa, så det vara bara att sitta där och njuta. Så småningom körde jag till affären och köpte 6 filter, så nu har jag så jag klara mig till Nya Zeeland.

Jag måste berätta om hur det är att köra här i Karibien. Det konstiga är också att jag knappt sett några motorcyklar på någon anna ö! Här myllrar det av dem och man har också gott om MC Taxi. 25 cent kosta det och det var inget ovanligt att man var tre på en motorcykel! Priset tog dock den mc killen som lagt en queen size sängbotten på mc och satt och körde på den (hann tyvärr ej ta någon bild). Skulle jag betygsätta länderna utifrån medtrafikanternas bilkörning, så får Trinidad 5 stjärnor av fem möjliga. Har aldrig kört i ett land där trafiken flyter så smidigt och man är så artiga mot varandra. Här har svenska bilförare mycket att lära om vänlighet i trafiken! Skall man svänga vänster (de har högertrafik) stannar den mötande trafiken omedelbart och man kan göra sin vänstersväng, likaså om man skall svänga in på en större väg. St Martin får 2 stjärnor, liksom St Lucia, St Thomas, Antigua, Martinique. Dominikanska Republiken får 1 stjärna och Puerto Rico får 0 stjärnor (här vill man inte ens att ens värsta ovän skall köra!).

Återigen gjorde  Auita ett bra jobb, när han bytte olja på mitt el.verk och kl 16 var han klar och för detta tog han 950 DRD motsvarande knappt 300 kr i timmen. Mycket billigt här än i övriga Karibien, där man är van vid att de tar minst 500 kr i timmen!

2012-05-30 Puerto Bahia, Dominikanska Republiken

Simma med hajar och leka med delfiner!

Idag begav vi oss till Ocean Water och simma med hajar, stingrockor samt lekte med delfiner.

Vi blev väl mottagna i parken och det verkade som all personal hade koll på vad man skulle göra och hjälpte oss på alla sätt och vis. Efter att gått runt och titta lite var det dags för mig att hälsa på stingrockorna och simma med hajar.

Taggen på stingrockorna var borttagen så de var helt ofarliga. Hajarna var snälla, men när man matade dem så bara small det till och så var den fisken borta! Jag fick prova på att ha en nurcery shark (sjuksköterska haj) i knäet. den vägde väl ca 60 kg och var helt ofarlig … undrar bara varför vi alltid skulle räkna våra fingrar efter att ha matat dem:)

Sedan var det dags att leka med delfinerna. Jag hade sådan tur att det bara var jag och min crew Ingrid, som skulle leka med dem! Annars brukar det vara upp till 10 personer. Vi började först en genomgång allmänt om delfiner och vad man skall tänk på när man umgås med delfiner. Sedan hoppa vi i en pool med två delfiner, därefter gick vi över till en annan pool med två delfiner och fortsatte att leka med dem. Jag kan lova att det var ingen överdrift när de skrev i reklamen: “Once in the life experience!” Se filmen om detta!

2012-06-01 Puerto Bahia, Dominikanska Republiken

Resa till Sverige

På eftermiddagen kom Felix och hämtade mig och körde mig och min packning till flygplatsen vid Santiago de Los Caballerod. En bilfärd på en dryg timme, sedan var det 22 timmars restid innan jag landade på Kastrups flygplats. Jag flög via JFK New York och Charles de Gaulle, Paris. Två mycket tråkiga flygplatser! De har i alla fall tagit beslut på att satsa åtskilliga miljarder för att försöka bättra på Charles de Gaulles rykte. De ha de senaste 5 åren utsetts till världens sämsta flygplats och det vill inte säga lite!

2012-06-02 – 2012-06-16 Sverige

I Sverige

Det kändes lite konstigt att komma till Malmö och inte ha något hem att åka till, utan att ta in på hotell! Till råga på allt så visade det sig att Malmö Skandic City var fullt, (det var en stor rockkonsert i Köpenhamn) men så hade jag tur att få ett rum på trevliga Mäster Johan.

Det blev besök hos min barn och barnbarn och min syster.

Sedan bar det av till Bohuslän där jag bl.a träffade Bengt och Louise och trevligt utbytte av erfarenheter. De har ju nu också en Amel 54. Jag fick också uppleva de långa ljusa kvällarna som saknas i Karibien.

När jag var uppe i Bohuslän passade jag också på att åka till Smögen och äta Smögen räkor … mums …. så goda räkor finns bara i Sverige. I övrigt var det mycket lugnt i Smögen som det brukar vara när det inte är sommarlov eller helg.

Jag fick nöjet att åka och hämta min äldsta dotter, Alexandra,  på Kastrup, då hon kom hem från ett prao jobb i Argentina.

Min yngsta dotter, Karolina, tar studenten

Så hade den stora dagen kommit när min yngsta dotter skulle ta studenten! Det regnade hela dagen, men en halvtimme innan hon skulle springa ut, så klarnade det upp och det var nästan klarblå himmel när hon sprang ut! Det blev en trevlig kväll med släkt och vänner och det verkade som Karolina njöt i fulla drag, precis som en mycket stolt pappa:)

Jag han också besöka Mattias och Lena som jag seglade med från Portugal till Las Palmas och sedan träffades i Trinidad innan de stack vidare och har nu båten liggande i Australien. De har skaffat ett underbart litet hus i Ystad där jag fick övernatta efter att fördrivet hela kvällen om att prata gamla minnen:)

I sista minuten blev det också ett improviserat möte med Anders och Michaella:)

2012-06-18 Malmö, Sverige

Flygresa med problem

Jag skulle flyga kl 10:15. Då jag skulle flyga via New York till Dom. Republiken, såg jag till att vara i god tid på flygplatsen. Vid allt flyg till Amerika så stänger de incheckningsdiskar en timme innan avgångstiden. Detta för att de skall ha en möjlighet att göra en sista säkerhetskontroll av passagerarna. Jag ville också uppgradera min biljett till Comfort för att få lite extra benutrymme till mina ben. Men på biljettkontoret klara de inte det, de sa det var något med biljetten, men check-in disken skulle fixa det! Så vid inchecknings kön började de verkliga problemen. Det var tre ungdomar som hade till uppgift att checka våra pass och se om allt var i ordning och att vi hade visa. Jag hade ESTA visa så jag kunde inte tänka mig att det skulle vara något problem. Men … de efterfrågade min returbiljett … jag svarade att de just höll i den … men de ville ha en biljett från Dominikanska Republiken!!! ??? Jag talade om för dem att jag kom från DR och hade min båt där och jag hade “amerikanskt cruising permitmance”. Men det hjälpte inte … jag behövde en returbiljett ut från US territory … jag sa att jag trodde att DR inte var US territory … i alla falll inte än … Tiden gick och nu stängde de incheckningsdiskarna, men lovade att jag skulle få 10 extra minuter medan de försökte hitta en lösning! när knappt 5 minuter återstod kom de och sa att jag fått ok! Snabbt fram till incheckningsdisken …. då kom nästa problem! Något med min biljett gjorde att de ej kunde uppgradera den till Comfort klass … och det hade kunnat leva med, men de kunde inte heller skriva ut mitt boardingcard och ej mina taggar till väskorna! De återstående 5 minuterna jag hade på mig att checka in försvann snabbt! Jag fick ytterligare 5 minuter, men var det inte löst till dess fick jag försöka åka nästa dag!!! När bara någon minut återstod så löste det sig och jag fick min Comfort klass och väskorna sina taggar. En tjej kom och lotsade mig till säkerhetskontrollen där jag lotsades igenom någon VIP kontroll, så där var ingen kö och på andra sidan stod en golfbil och väntade och det blev snabb transport till gaten! Så nu vet jag hur det känns att vara VIP … Nu trodde jag alla problem skulle vara avklarade … men det skulle visas sig att de inte riktigt var det 🙂

Flygresan till New York gick bra och sedan var det Immigration Control! Det tog säkert 1,5 timmar innan jag kom fram till kontrollen. Killen tittade på mig bad mig lämna fingeravtryck på hans skanner, tittade igen och frågade vart jag var på väg till … Skall det börja nu igen??? jag svarade: Dominican Republic, I have my boat there and are sailing around the World! Nice he said and smiled . You are velcome to United States! Puuuuh

Jag hade mer än 5 timmar till mitt flyg till DR, så jag hade ingen brådska. Kunde ta det lugnt och titta mig omkring. Gick sedan till incheckningsdisken, för att få det avklarat och se om jag kunde uppgradera till Comfort  class. Killen vid incheckningsdisken tog min biljett och sa att han skulle checka. Han läste något på skärmen sedan log han och sa att han hade en comfort plats och att jag inte behövde betala något!!!??? Det vara bara att tacka och ta emot!

JFK Airport har inga fancy affärer eller så, men jag hittade ett ställe med fri WiFi så tiden gick snabbt! Så var det då dags att gå ombord. När jag kom fram till gaten, tog en kvinna emot min biljett och stoppade in den i läsaren. DET BLEV RÖTT! Åh nej inte nu igen tänkte jag! Hon gick bort  till en dator och knappade in något och efter någon minut rasslade det ut en ny biljett … där försvann väl min comfort class … jag hade ju trots allt ej betalt för den … Jag frågade kvinnan om den nya biljetten också hade extra benutrymmen … hon log …. ja det har den … det är första klass sa hon och log … jag log tillbaka …. som sagt somliga är födda ,med halm i tofflorna:)

Så med ett par glas grattis champagne förflöt den resan snabbt:) och kl 01:12 på natten landade vi i DR. Felix stod och väntade på mig och efter en knapp timmes bilfärd var jag i marinan. Där fick jag sedan skjuts av the Navy till båten (skönt för jag hade rätt mycket packning)… så man kan säga jag hade första klass hela vägen till båten:)

Tillbaka i Ocean Water Marina, Dominican Republic

Proviantering

Vi provianterade. Det blev också klart att Amy, Ingrids väninna skulle komma och hjälpa oss med segling på de längre sträckorna till Colombia. Amy har arbeta på många mega yachts och är van vid segling, laga mat under gång och proviantera. Amy hade skadat sig i ryggen så hon kunde inte arbeta, så det passade bra för henne att följa med till Kuba som hon velat länge, men som amerikan hade svårt att göra då amerikanare ej är tillåtna att åka till Cuba och spendera pengar, men som crew går det bra:)!

Ingrid och jag hade tänkt vi skulle ta en gondol hiss till en av höjderna nära Puerta Plats. När vi kom fram blev vi avrådda och en av killarna föreslog istället att han skulle guida oss och vi skulle köra bil upp. Det lät ok, så vi gjorde det och fick på så sätt se mycket mer.

2012-06-21 Ocean Water Marina, Dominican Republic

Amy kommer och vi fortsätter att proviantera

Amy kom med eftermiddags bussen från Santiago, en bussresa på över 5 timmar. De sista inköpen gjordes. Vi passade också på att se en show de hade på restaurangen/casinot i marinan.

2012-06-22 Ocean Water Marina, Dominican Republic

Vi tar oss ned för 12 av Rio Damajuras 27 vattenfall

Rio Damajuras är en flod som har 27 vattenfall, flertalet lite mindre, men de har satt upp en adventurer camp, där man mot ersättning kan få klättra upp och sedan hoppa eller åka ned med vattenfallen! Jag hade beslutat mig för att testa det, trots att jag är höjdrädd och min crew följde med.

Jag körde med hyrbilen och vi kom ditt vid 12-tiden. Det visade sig vara försent för att vi skulle hinna med alla 27 vattenfallen, så vi fick nöja oss med 12:). Vi hade av ett par amerikanare som ligger i marinan. de hade varit där för några dagar sedan och Nicke Steve berättade för mig att de hade haft en mycket bra guide som även var duktig att fotografera. Jag fick se en bild på honom och jag hade sådan tur att jag kunde välja honom, Buerto samt Wellington som våra guider. De tog ingen fastställd summa utan de levde på dricksen de fick! Det var verkligen en fantastisk upplevelse. Har nog aldrig haft så många adrenalin kickar ïnom så kort tid! Och helt klart hjälpte Buerto och Wellington till att göra den extra minnesvärd! De log stort när de fick dricksen, så jag tror de blev minnesvärd även för dem:)

Här kommer en video om vår upplevelse!

Och här kommer en slideshow!

Nästa dag skulle vi ge oss iväg till Kuba, mer om det i nästa resebrev!