Martinique – Trinidad med gäster

2011-02-07, Le Marin, Martinique

Iordningställande av Amelit och besättningsbyte

Karolina och Linn hade åkt hem, så nu var det dags att fixa med båten så att den var i ordning tills Gunnar & Ann och Gert & Barbro kom den 15 februari. Terry skulle åka hem den 9 februari och jag hade fått klart med en nya gast, Barbara från Illinois, som skulle komma den 11 februari.

Jag hade följande som skulle åtgärdas på båten:

– Ny kraftigare furler för genuan skall installeras
– Vattenpump till kyl/frys skall bytas
– Mantågsräcket skulle bytas ut framme på babords sida om pulpeten samt hela pulpeten
– Winch till storseglet skall bytas
– Elektriska landgången skall repareras
– Avgasutsläpp till Volvos inombordare skall tätas
– Furunos vattentemperaturmätare fungerar ej
– Handtag för att enklare kunna öppna holdingtank skall installeras
– Remotekontroll för att hissa/sänka TV’n fungerar ej

Allt detta skulle helst fixas den kommande veckan, så ni skall veta att det inte bara är och ligga och slappa när man långseglar!

Veckan gick fort. Terry hann med att tvätta hela båten in- och utvändigt innan hon lämnade fartyget. Och hantverkarna avlöste varandra, dock inte utan vis påstötning på sina håll.

2011-02-11 Le Marin

Barbara, min nya gast kommer

Barbara hade hittat mig på Find-a-Crew. Hon var på en båt i Guatemala, som av olika anledningar inte kunde segla, varför hon sökte en ny båt att segla på. Hon var väldigt tydlig med vad hon ville. Hon ville lära sig segla. Hon hade haft en mindre segelbåt och också kört mycket motorbåt och nu ville hon lära sig att segla. Att vara kvinna och söka crew jobb kan ha sina problem. Barbara var därför extra tydlig med att det var segling hon ville och inget annat. Hon skrev fritt översatt bl.a att “för att tala klartext så är det segling jag vill.

2011-02-03  – 2011-02-13 Le Marin
Arbetet med att färdigställa Amelit pågick för fullt. Här ser vi henne utan pulpit.

001Mest orolig var jag att furlern eller mantågsräcket ej skulle bli klara. Mantågsräcket var dock klart kl 16:50 på måndagen. Pga av kraftiga vindar hade Amel ej haft möjlighet att byta furlern, då hela seglet behövde rullas ut, men det kunde göras på förmiddagen den 15:e så i stort klarades det som behövdes.

Kvar att göra för Amel blev dock:

– Furunos vattentemperaturmätare, som ej fungera
– Installation av handtag för att enklare kunna öppna holdingtank
– Fixa remotekontrollen för att hissa/sänka TV’n

Det får göras den 29 mars när jag nästa gång kommer till Le Marin.

2011-02-14 Le Marin

Gert och Barbro samt Gunnar och Ann kommer

De kom på kvällen och var rätt trötta efter den långa flygturen, så det blev en snabb middag på Marigo Bay och sedan natti-natti.

2011-02-15 Le Marin

Segling till Rodney Bay, Santa Lucia – 24 sjömil

SONY DSC

Vid middagstid var så allt klart för avfärd från Le marin och Martinique. Jag hade checkat ut oss från Martinique och vi kunde segla iväg mot Santa Lucia och Rodney Bay. Vi hade fin vind med omkring 2 meter höga vågar. Seglingen gick smidigt och vi anlände till Rodney Bay Marina strax efter kl 18:00. Snabbt ombyte och sedan blev det dingy färd till Edge, där Bobo tog emot. Vi avnjöt en god middag i en mysig miljö och alla verkade trivas.

2011-02-16, Rodney Bay Marina, Santa Lucia

Bad i Rodney Bay och segling till Marigot Bay – 8 sjömil

På morgonen kom Malaria, som är en sann rastaman  på besök. Han hade hållit på att knarka i sitt tidigare liv, men de sista 4 åren hade han klarat att hålla sig ifrån det. Han är stor fan av Bob Marley som så många andra här. Försörjer sig nu på att sälja smycken som han gör själv.

Vi kastade loss för att segla uti i viken och ankra upp där. Seaboben togs fram och det blev bad och dykning under någon timme innan vi segla vidare till Marigot Bay.

Marigot BayVi anlände till Marigot Bay vid 16-tiden. Jag körde in Gert, Barbro, Gunnar och Ann till stranden så de kunde bada medan jag gick till Custom för att deklarera ut från Santa Lucia, då vi tidigt nästa morgon skulle segla till Bequia. På kvällen intog vi en bufe på Marigot Beach Club.

023  020

012  011

069

 2011-02-17, Marigot Bay, Santa Lucia

Latar oss i Marigot Bay

Vi stannade kvar i Marigot Bay  och bara latade oss.

2011-02-18, Marigot Bay,

Segling till Bequia – 74 sjömil

071Vi lämnade Marigot Bay vid 9 tiden. Det blev blanda segling och motorgång till Bequi, då Santa Lucia och St Vincent bitvis ger total vindlä pga av de höga bergen/vulkanerna. Utanför Marigot Bay låg Star Clipper. ett ståtligt segelfartyg som jag möt här i Karibien flera gånger. Jag passade på att fiska och lyckades få en Black Tuna som vi senare avnjöt. Det smakade mycket gott.

2011-02-19, Admirality Bay, Bequia

Rundtur på Bequia

Vi tog en rundtur på Bequia och besökte bl.a fortet, sköldpadde institut och val museum. Orton King som tidigare var fiskare, insåg att sköldpaddorna var utrottningshotade och 1995 började han att ta hand om sköldpadde ungar och skadade sköldpaddor och lät dom leva upp i en skyddad miljö. När sköldpaddorna nått en ålder på 5 år sätter han ut dom där de en gång togs ifrån. Till dags dato har han satt ut över 600 sködpaddor. Det var också intressant att besöka valmusset. Vår guides farfar hade varit valfångare. I dag finns två lag kvar på Bequia som får fånga val. De hör det på gammalt sätt med roddbåt och handharpun. När väl valen är fångad får de dock använda en motorbåt för att bogsera valen till en liten ö, där valen sedan slaktas. Förr gick många valar förlorade pga av att fiskarna inte alltid orkade roende bogsera valen till en slaktplats. Varje lag får fånga max 2 valar.

Valarna kommer under tiden mars – maj.

099  110 053  126

På kvällen blev det middag på Bequia Beach Marina som ligger i Friendship Bay och drivs av svenskar.

2010-02-20, Admirality Bay

Segling till Tobago Cays – 24 sjömil

Strax efter lunch lämnade vi Bequia för segling till Tobago Cays. Tobago Cays var innan orkanen Ivan härjade här en av de bästa dykvattnen i världen. Tyvärr förstördes revet mycket av orkanen, men fortfarande är det en pärla med sitt turkosa vatten. Hela 006Tobago Cays är en naturpark. Här kan man simma med sköldpaddor, en del riktigt stora. Jag simmade med en sköldpadda som var upp emot 1 meter lång. Sting rockor brukar man också se här, fast denna gång såg jag ingen. Tack vare Seaboben kan man snabbt komma runt och se stora områden och därmed se mycket fisk.

026Vi tog en tur ut till Petit Tabac som ligger utanför revet. “Lördag” kördes oss ut med sin båt. Det gäller att veta hur man skall passera revet då öppningen bara är ca 10 meter bredd och inte helt enkel att hitta när man kommer från havssidan. Här spelades ett avsnitt av Pirates of Karibien in. Och det var inte utan att man kunde känna sig förflyttad tillbaka i tiden där man gick på den idylliska ön. Vi passade på att snorkla här också medan “Lördag” tålmodigt passade våra grejor.

036

037  033

SONY DSC

051 053

119“Lördag” hade fått namnet för många år sedan av ett par svenska som seglade charter här nere. De träffade “Lördag” och frågade om han kunde ordna lite lobster, för de ville grilla lobster på stranden. Det fixade han. När de sedan kom nästa lördag ville de gör det igen, men kom ej ihåg “Lördags” namn, varför det döpte honom till “Lördag”. Sedan dess har han fått heta “Lördag” och det står nu också på hans båt, med svenskt “ö” och han har svensk och norsk flagg, då han under årens lopp fått många svenska och norska vänner.

På kvällen ordnade “Lördag” till en BBQ med “Lobster at the beach”. Alla fick prova på att hålla en hummer. Här har de inga klor utan långa spröt istället. Som kan vara väl så smärtsamma om man ej passar sig.

SONY DSC  SONY DSC
SONY DSC  SONY DSC
2011-02-21, Tobago Cays

Vi stannade ytterligare en dag i detta paradis.

2011-02-22 Tobago Cays

Segling till Salt Whistle Bay – 3 sjömil

Det blev en kort segling – man han knappt få upp segloen för de skulle ner igen. Här slarvade jag när jag skulle ta ned seglen. Man skall gå upp i vinden för att kunna rulla in dom fint. Nu lyckades jag istället få seglet att fastna och när jag drog ut det igen, gick en av sömmarna upp. (Jag fick en hel del jobb för att fixa detta senare).

SONY DSC

Vi tog en svettig tur över ön. Det är en brant backe upp, där solen obönhörligt bränner på ens rygg. Gert såg riktigt svettig ut:)! När vi kommit upp fick vi dock vår belöning i form av en fantastisk utsikt över Tobaga Cays.

SONY DSC

Sea Cloud outside Marigiot Bay

SONY DSC

Jag var på Salt Whistle Bay för första gången 1998, drygt 12 år sedan. Jag kom då in till viken vid 17-tiden. Det fanns redan då en liten resort med en restaurang – Salt Whistle Bay Club. Så snart jag lagt till gick jag upp till restaurangen för att reservera ett bord, men det var för sent. På den tiden fick de mat från Union Island och den måste beställas innan kl 16:00. Nu var goda råd dyra, vi hade nämligen ingen middagsmat ombord. Jag fick rådet att kalla på Dennis Hideaway på kanal 68 på VHF’en. Dennis hade en restaurang på andra sidan ön och på den tiden fanns ingen väg, men han kunde komma och hämta oss med båt. Jag bestämde hämtning kl 20:00. Vi satt då i en katamaran som jag chartrat och det var beck mörkt. Plötsligt hördes ett “donk” mot skrovet, men jag såg ingenting först. Men så såg jag 2 par ögonvitor. Det var båten som kommit för att hämta osss. Båten var svart som natten och de 2 killarna likaså. Vi hoppade i båten och det bara iväg rakt ut i natten. Efter ett par mineter svängde de av söderut, men jag kunde varken se land eller någon fyr eller motsvarande. Efter 10 minuter svängde de rakt västerut och snart såg jag ljus från några hus. Där var en liten brygga, de släppte av oss på. “Take the way up for the hill and you will see the place on the right side!” Ok, vi gick på vägen/stigen och efter 5 minuter såg vi att vi var framme vid Dennis Hideaway. En mycket trevlig restaurang, där Dennis tog väl hand om oss. Det var ett par japanare där också. De var också ute och seglade. Men de låg i viken bredvid bryggan vi blivit iland satta på.  Det blev en mycket trevlig kväll. När kl närmade sig 23, tyckte jag dock att det var dags att tänka på hemfärden. Det hade inte Dennis! När jag nämde för Dennis att vi ville åka hem så utbrast han: “Go home, Ohh my God I had forgoten to tell the gays!” Ok det var bara att ge sig ut och leta efter dem. Dennis följde med. Han sa att där vi hör högst musik, där hittar vi dem. Och mycket riktigt, ett par hus längre bort var det fest och hög musik. Där kom de gående med vars en öl i handen. De verkade inte helt nyktra, men då jag frågade Dennis om de var kapabla att köra oss hem försäkrade han att de var de. Ok då var det bara att knalla ned för stigen. hoppa i båten och iväg bar det. Jodå, mycket riktigt de klarade det galant och något blöta av vågorna kunde vi klättra om på katamaranen.

SONY DSC

SONY DSC

Nu var jag på väg för att se om jag kunde hitta Dennis Hideaway och Dennis. Jo då mycket riktigt efter lite letande hittade jag stället. Nu fanns det betydligt fler restauranger där, men Dennis var kvar. Vi satt och talades vid en lång stund, och han skrattade gott när jag berättade om när vi träffades första gången.

Den långa vandring krävde ytterligare vätskepåfyllning så vi stannade till Robert R Restaurang & Bar.

SONY DSC

Robert  berättade stolt att Prinsessan Viktoria och Daniel hade varit här sommaren 2009 och de hade signerat denna flagga.

The Swedish Princess Victoria and Daniel have been at Roberts / Bar, Myreau..
The Swedish Princess Victoria and Daniel have been at Roberts / Bar, Myreau..

SONY DSC SONY DSC

SONY DSC

Så var det dags att gå tillbaka men nu kändes betydligt lättare att gå tillbaka inte minst i nedförsbacken enligt Gert! Det berodde förmodligen på att vätskeförrådet var på topp och solen brände inte lika mycket. Det var skönt att se Salt Whistle Bay och att Amelit låg där fortfarande!

SONY DSC

På kvällen fick vi så middag på Salt Whistle Bay Club. Helt klart lite annorlunda “bord”.

DSC01453

2011-02-23 Tobago Cays

Segling till Union Island och draggning.

På morgonen  tog ett bad i den underbara Salt Whistle Bay. Efter badandet seglade vi över till Union Island. Jag tänkte fixa till och tejpa storseglet. Där fanns en vik på den östra sidan, där jag hoppades att det skulle vara lite lä. Men när vi kom dit visade det sig att så inte var fallet. Tvärtom blåste det mer och från alla håll. Jag var nere i motor rummet då Bobbi plötsligt ropade att jag skulle komma upp. Jag hörde att det var något allvarligt så jag skyndade mig upp. Jo, vi draggade rejält, rakt mot en annan segelbåt! Snabbt fram med en fender och Gert och Gunnar bara av. Det gick bra, men det var bar när att vi skrapat mot den andra segelbåten.

SONY DSC

Vi seglade sedan till Clifton och ankrade upp där. Det blev middag på Anchorage. De har sjuksköterske hajar precis bredvid restaurangen. Vi hade med oss Kjell från Tre Viljor och en språklärare från Malmö, de hade tidigare på dagen kommit över för en sundowner med ett schyst scenerie!

235

2011-02-24, Clifton, Union Island

Segling till Hillsborough, Carricou

Vi lämnade Union Island efter att försökt fixa med storseglet. Det regnade så det var inget väder att gå på upptäcktsfärd, varför vi valde att segla vidare. På vägen möte vi en annan Amel, så det blev allmän fotografering.

DSC_7300

DSC_7296

När vi väl kom Hillsborough, visade det sig att där låg en annan Amel 54 för ankar. Dinghy bryggan var en av de mer skvalpiga jag varit med om med 1 meter höga vågor, som gjorde tilläggning och avstigning till ett litet äventyr. Vi klarerade in och jag och Bobbi passade på att handla lite. Måste säga att deras bageri var klart ovanligt, inrymd i en lada!

023 (2)

022

2011-02-25, Hillsborough, Carricou

Segling till Grenada – 35 sjömil

Vi fick en fin segling ned till Grenada. På vägen passera man ett område i havet där det fortfarande finns en aktiv vulkan, varför där är ett säkerhetsområde man ej skall segla över och ett utökat område som vid risk för aktivitet ej bör seglas i. Det fanns inga varningar så vi kunde nöja oss med att undvika det mindre området. Vi kom fram till Port Louis, St George, Grenada. Det är en mycket fin marina med swimmingpool och man får t.o.m. internetkabel i båten!

2011-02-26. Port Louis, St George, Grenada

 Fixa storseglet

DSC_7304Martin på marinan lovade att fixa problemet med fallet till storseglet. Han klättrad vant upp, men det tog honom flera klättringar innan storseglet var hissat. Gert, Barbro, Gunnar och Ann tog en guidad tur runt på Grenada.

SONY DSC

2011-02-27, Port Louis

Proviantering

Vi låg kvar och provianterade lite. Jag hade också kontakt med Mattias på Katty C. Han var sedan ett par veckor tillbaka i Trinidad. Han lovade att reservera en hamnplats på CrewsInn,  Chaguramas, Trinidad. Det började bli trångt där nere då Trinidad Karnevalen närmade sig.

2011-02-28, Port Louis

Segling till Trinidad – 83 sjömil

SONY DSC

Vi kastade loss tidigt på morgonen (6-tiden), då jag ville komma fram innan det blev mörkt. Vi fick en fin segling och gjorde bra fart. Vi seglade förbi ett par oljetorn. När vi seglade in i det smala sundet mellan Monos Island och Trinidad ökade såväl vinden som vågorna. Vinden ökade till 15 m/s och vågorna var drygt 3 meter höga. Jag hade fullt upp med att styra henne. Då kommer en snabbgående motorbåt rakt mot oss. Jag höll till att böja med min kurs, men kände mig nödsakad att styra styrbord. Då gör han detsamma! Jag får ta en kraftig babordssväng! Då visar det sig att de är en kustbevakningsbåt som körde så illa! De fortsatte ut ett par hundra meter för att sedan vända om och köra tillbaka. Jag fick aldrig någon förklaring till deras märkliga manöver. Kl 16:35 kunde vi lägga till vid en boj, så att jag kunde deklarera in. Vid inklareringen här måste hela besättningen vara närvarande.

Jag pratade med Customs om att 4 personer skulle lämna båten och 2 nya skulle komma. Jag fick några papper som Gert, Gunnar, Barbro och Ann skulle fylla i och lämna in innan de åkte. Jag fick också ett papper där marinan skulle intyga att jag låg i deras hamn och sedan skulle detta papper kontrasigneras av Custom för att jag sedan skulle skicka en kopia av det pappret till Thomas och Kerstin. De måste ha detta när de skulle flyga in till Trinidad, annars skulle de ej få komma in då de inte hade någon returbiljett från Trinidad, då de skulle segla med mig. När allt detta var klart frågade jag om det var något mer. Nej allt är klart sa killen på Customs. Det skulle senare visa sig att vi missförstått varandra.

029Lena och Mattias på Katy C kom och hälsade på. Deras båt låg på land förr bottenmålning och total ommålning. De hade fått ett så bra pris att de inte kunnat motstå det. Carmensita med Grete var här också, men Björn hade fått resa hem för att få fixa sina ögon. Hornhinnan hade av någon anledning börjat att lossna. Han skulle dock vara tillbaka den 17 april, men då skulle vi ha seglat iväg. Synd för det hade verkligen varit roligt att träffa honom. Jag hade ju inte sett Carmensita eller Katty C senast i slutet på november på Kanarieöarna.

2011-03-01, CrewsInn,  Chaguramas, Trinidad

Hemfärd för Gert & Barbro samt Gunnar & Ann

Gert och Barbro samt Gunnar och Ann åkte tidigt på morgonen. Jessy James som har taxi och turist guidning och sköter om i stort alla seglares transporter i Chaguaramas såg till att de kom i god tid till flygplatsen. I dessa karnevalstider, uppstår lät trafikkaos på morgnarna, då folk är på väg hem från festandet hela natten!

Jag hade de senast dagarna fått problem med A/C, watermaker och slutligen en av frysarna. Detta måste fixas innan vi segla vidare, så det var att jaga rätt på duktigt folk som kunde detta. Jag kunde inte vara på ett bättre ställe. Saddi på Kiss (Mike) och Freddy på Liberty hade kunskap om allt som var värt att veta om Chaguramas och hantverkare. Saidi hade varit på deras båt här i närmare 8 år. Vet inte hur länge Freddy varit här men det är säkert flera år. De driver bl.a radionätet som pågår mellan kl 08:00 – 08:30. Här får man veta om allt som hänt och händer samt väderprognoser. Man ser också till att lösa ev problem någon seglare har. Vi fick tips om en kille som skulle kunna fixa A/C och frys samt en som skulle kunna fixa watermakern. Problemet var bara att det var karnevaltider och allt var upp och ned här nere. killen som skulle fixa A/C och frys lovade dock att komma imorgon.

2011-03-02, CrewsInn

Fixning av A/C, frys och watermaker.

Killen som skulle fixa A/C’n och frysen fixade även watermakern. Det tog lite tid och byte av A/C pump innan det visade sig att själva vatteninloppet var igentäppt av snäckor. Hade jag varit riktigt vaken så hade jag förstått detta redan för en månad sedan! Då kom första signalen – det började låta underligt från överfyllnadsskyddet på sjövattenkylutsläppet. Jag kontaktade Amel, men fick svaret att det kunde bero på att Volvo gått över till en annan impellern som körde igen mer vatten. Det var fel, felet berodde istället på för lite vatten! Jag hade innan aldrig tänkt på att det kom en tun stråle från överfyllnadsskyddet som rann ned i sittbrunnens dräneringshål. en nu när det kom för lite vatten kom det luft också och det var det som skapade oljudet. Så hade jag vet det hade jag kunnat åtgärda felet långt innan det blev ett problem, men nu vet jag det i fortsättningen.

001 (2)

Felet åtgärdades med att det stora insläppet skrapades rent från musslor och ett par slangar som hade mycket igenväxtning bytes ut.

När jag var på Custom för att få deras kontrasignering av Thomas och Kerstin inreseintyg, träffade jag en norsk och en svensk ensamseglare. De hade seglat ihop stora delar av jorden runt seglingen, fast i varsin båt. Vi pratade lite och då kom det fram att de träffat Bo och Vivi på Lorna senast i Sydafrika, men haft radiokontakt med dem för bara ett par dagar sedan så de visste att de skulle komma omkring den 7 april till Trinidad.  Jag hade brevväxlat lite med Bo och han hade skickat ett mail där han sa att de skulle komma till Trinidad i samband med festivalen.

Lorna är en Amel SuperMaramu. De seglade över tillsammans med Bengt och Louise 2001. Det var här utanför Trinidad som Bo blev skjuten av pirater. Efter rehabilitering fortsatte de dock att segla och har nu varit ute i 12 år. De är nu på väg till Turkiet.

2011-03-03 CrewsInn

Shopping med Saddi och Mike på Kiss

Saidi och Micke hade hyrbil och erbjöd sig att ta med oss till en stormarknad utanför Port of Spain. Vi startade tidigt på förmiddagen och beslutade att när vi kom fram kunde Saidi och Bobbi shopa medan Mike och jag kunde ta en kaffe och vandra omkring lite.  Jag tror att både jag och Mike uppskattade lösningen lika mycket. Efter 3 timmars shoppande var både Saddi och Bobbi nöjda. De hade gjort en massa “fynd”. Vi to en gemensam lunch innan vi återvände till marinan.

2011-03-04 – 2011-03-05 CrewsInn

Småfixande.

Fixa en del på Amelit, samt proviantering

2011-03-06, CrewsInn
Rockfestival

Kl 03:40 ringde klockan. Kvickt upp, borsta tänder, en liten whiskey – vi skulle gå på rockfestival! Den hade visserligen börjat kl 24:00 men alla sa att det var ingen mening att komma förrän kl 04:00. Vi hade lyckats få biljetter på den svarta marknaden. 500 kr/biljett och när vi kom till föreställningen var de uppe i 700kr/biljett. Det var stort säkerhets system runt det hela, med scanner och visitationer, men allt flöt smidigt, frånsett köerna till spritserveringen. Vi lyckades komma och få vars en drink, sedan upptäckte vi att det var helt onödigt att gå till barerna. Folk hade med sig hela flaskor av fin konjak och whisky. Bad man om att få köpa en drink, blev de lite upprörda – man sålde inte sprit, men bjöd gärna! Lite märkligt att var ute och se det ljusna innan festen startat riktigt! När kl var 09:30 var vi rätt nöjda och gick tillbaka till CrewsInn där vi tog en stadig frukost innan vi gick och la oss!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *