Käringön, Smögen och Marstrand

2009-08-09 – 2009-08-15

Käringön är en underbar ö med både charmig gammal bebyggelse och underbar natur, så jag stannade kvar här ett bra tag. På tisdag middag kom Bryan, Mats och Anne, De var på väg hemåt, men vi han gå och äta en god lunch på Prästgården innan det bar vidare för dem. De hade haft ett par underbara veckor här uppe i Bohusläns skärgård.

Onsdagen den 13 augusti seglade jag till Smögen över dagen med Thomas och Kerstin. Vinden var NV 8 m/s så vi fick kryssa och jag valde att gå direkt ut mot Skagerack. Det hade blåst rätt bra undernatten och precis utanför Käringön grundar vattnet upp från 250 m till 10. Det gjorde att vi hade rätt krabb sjö när vi gick ut, men när vi sedan slog och gick direkt mot Smögen, fick vi sjön från sidan och det blev en helt underbar segling till Smögen med strålande sol. Väl i Smögen lyckades vi efter ett tag få en långsides plats där vi låg perfekt. Smogen

Är man i Smögen måste man givetvis äta räckor, så det blev en räcksallad, på ett café Efter att gått längs hela kajen och njutit att det fina vädret seglade vi tillbaka till Käringön. Jag valde att segla inomskärs och vi fick en underbar slör mestadels ner till Käringön. Amelit gled så vackert igen de olika farlederna och drog till sig en vis uppmärksamhet då man ej tidigare sett Amel 54 i dessa farvatten.

Väl tillbaka till Käringön valde vi att gå och äta hemlagade köttbullar och mos i korvkiosken. Det blev en lugn kväll på Thomas och Kerstins motorbåt.

Näst dag beslutade sig Thomas och Kerstin att gå tidigt för de hade bara en motor (den andre hade lagt av) och det skulle bli lite sämre väder framåt helgen med rätt mycket vind. Själv stannade jag kvar, då jag väntade på en propeller till utombordaren. Jag fick höra att postgången ut till öarna kan ta lite tid. På kvällen mulnade det upp och snart åskade det och blåste 15 m/s SV över Käringön. Men Amelit låg bra och skyddat, så det var inget problem.

Nästa dag kom propellern och efter en kort tur med den nya propellern, kunde jag konstatera att La Petite Amelit formligen flög över vågorna. Jag beslutade mig för att lämna Käringön och segla till Marstrand. Det skulle blåsa upp emot 19 m/s NV, och där jag låg på den yttre bryggan på Käringön, skulle det inte vara vidare behagligt att ligga. Innan jag seglade tog jag adjö av Markus, en av de mycket trevliga hamnvakter som Käringön har (den andre är Henrik som var ledig). Även på denna seglats ner till Marstrand var vädret och vinden på min sida. Jag fick en fin seglats ned till Marstrand. I Marstrand finns en kaj där båtar > 15 meter kan ligga, men där låg några båtar med luckor precis så stor att jag inte kunde få plats. Jag ringde upp hamnkontoret och strax efter år kom där ut två ungdomar i en motorbåt, som bad en norsk segelbåt att flytta sig lite så jag kunde lägga till – men icke att de skulle flytta på sig. Istället flyttade hamnpersonalen en skonare tillsammans med deras ägare och sedan hjälpte de mig att förtöja. Strax efteråt började det att blåsa och regna, så jag var tacksam jag hunnit lägga till. Blåst och regn är aldrig trevligt när man skall lägga till. Det märktes att det var slutet på sommarsäsongen – Rea, rea och åter rea var man gick och det var också relativt lite turister i Marstrand. Jag tog en tur upp till Marstrands fästning. Det är ett imponerande byggnadsverket med en intressant historia, men mer om det en annan gång.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *