Segling Marstrand – Käringön med Alexandra

2009-08-30, söndag

Alexandra kom med tåg/buss från Göteborg till Koön strax innan lunch. Vi tog färjan över till Marstrand. Då jag ville visa henne lite av Bohusläns underbara skärgård, kastade vi loss strax efteråt, med kurs mot Käringön. Det blåste ca 12 m/s V, så det blev tidvis lite vågor på ca 2 m, men solen kom fram och det blev till att börja med en fin segling. Alex som ej varit ute på sjön på ett bra tag njöt till att börja med – sedan kände hon av sjögången, men vi kom snart inom skärs och efter 2,5 timmar angjorde vi Käringön. På seglatsen dit möte vi bara ett par segelbåtar – för två veckor sedan hade vi säkert möt ett 50 – 100 tal. Det är precis som luften gått ur Bohuslän. Vi skulle aldrig för två veckor sedan drömt om att få en plats i inre hamnen, på Käringön – nu kunde vi välja om vi ville ligga på den östra eller västra sidan! Vi valde den västra sidan då vinden ökat något och nu var uppe i 15 m/s i byarna. Där låg vi verkligen skyddade för vinden, bara 4 meter från ICA handlaren. Jag hade tänkt att vi skulle trakteras av Pettersons Krogs läckerheter, men av det blev det inget! De hade personalfest för att ”fira” att säsongen var slut. Det blev istället ”korvkiosken” men med där jag beställde ”mammas hemmalagad köttbullar” och Alex tog en ”skaldjurs rulle” och det smakade alldeles utmärkt, men dessförinnan gjorde vi en rundvandring runt hela ön. Efter den förstod hon varför jag tycker så mycket om Käringön. På kvällen stod Alexandra för underhållningen med sin gitarr.

2009-08-31, måndag

Det blåste fortfarande mellan 12 – 15 m/s S, så jag bestämde att vi istället för att segla till Marstrand eller Göteborg, så seglade vi till Uddevalla, vilket gav oss en skön seglats inomskärs med slörsegling (vinden in från aktern). Vi kom fram till Uddevalla i god tid, så att Alexandra kunde ta tåget till Göteborg och skolan som började dagen därpå. Själv fick jag en lugn kväll ombord på båten.

2009-09-01, tisdag

Seglade vidare mot Steungsund, det är en kort distans, bara 17 sjömil. Det blåste 12 m/s S och skulle öka till 15 m/s. Tillägning är det som är svårast när man seglar ensam, men jag hade sett några platser i Stenungsund, där jag fick vinden rakt mot mig när jag skulle lägga till och räknade med att jag med lagom gaspåslag skulle kunna hoppa iland och förtöja själv om det inte fanns någon hjälpande hand. Så här års så har man lättare att hitta lediga bra tilläggningsplatser, men i gengälld finns inte så mycket folk i hamnarna, så man kan inte räkna med att få hjälp när man skall lägga till. Det blev en fin segling ut från Uddevalla de första 5 sjömilen, men sedan hade jag ”vinden mitt i näsan” och gick för motor. Vinden ökade till 15 m/s och jag undrade hur tillägningen skulle bli, men som reserv kunde jag ankra i någon skyddad havsvik, där fanns flera alternativ. När jag kom fram till Stenungsund så såg jag att just de platserna jag tänkt var lediga, och dessutom låg de mer i lä än vad jag räknat med. Tilläggning blev därför enkel och jag gjorde ännu en bra tilläggning (bra för självförtroendetJ). Jag hade gallerian bara 15 meter från mig och där kan man under tak gå till minst ett 20 – 30 olika affärer – bra med tanke på att de lovat kraftigt regn och eventuell åska. Det fanns en skylt som visade att hamnkontoret fanns i kommunhuset. När jag kopplat in elen så beslöt jag gå ditt för att betala hamnavgiften. Damen i växeln upplyste mig att de stängt hamnkontoret för säsongen! Jag blev något förvånade och frågade då om jag fick el grattis?! ”Ja” svarade hon och jag tyckte att Stenungsunds kommun var synnerliggen generös mot oss höstseglare!. Resten av eftermiddagen tillbringades i sittbrunn, där jag satt och njöt av höstsolen helt i lä från den friska till hårda vinden.

2009-09-02, onsdag

Regnet hade kommit under natten och nu var det riktigt mörka moln och regnet vräkte ned. Passade på att besöka gallerian och bl.a. köpa Jan Guillous nya bok ”Ordets makt och vanmakt”, då de närmaste dagarnas väderprognos visade på fortsatt regn, så det skulle nog bli rikligt tid med läsning. Just när jag satt försjunken i boken i sittbrunnen, knackade en man på båten och ville ha hamnavgift! Jag förklarade att jag varit på kommunhuset och försökt betala men blivit upplyst om de stängt och man kunde ligga där gratis. Då fick jag veta att så var inte fallet, gästhamnskontoret var viserliggen stängt för säsongen, men nu hade hamnkontoret tagit över, så det var bara att betala och se glad ut – det kostade bara 140 kr/dygn inkl el. så jag kunde vara fortsatt glad.

2009-09-03, torsdag

Väderprognosen hade nu ändrats till att det skulle blås 8 – 10 m/s O och vara sol. Till kvällen skulle det komma ett kraftigt regn och vinden öka till 15 m/s S. Jag bestämde mig för att segla de 25 sjömilen till Göteborg idag. På vägen passerade jag Tjörn bron, dock utan att ställa till med någon olycka – den seglingsfria höjden är drygt 45 meter. Det var här som lastfartyget Star Clipper seglade på den tidigare bron och bron rasade klockan 01.30 den 18 januari 1980 och hela vägbanan ramlade rakt ner och krossade kommandobryggan. Då förstördes också skeppets radioutrustning och möjlighet att påkalla hjälp. Åtta människor omkom i de sju fordon som körde över brokanten, de flesta från Tjörnsidan. På Tjörnsidan tog det över en timme innan polisen hann ta sig dit och spärra av vägen medan trafiken på andra sidan tidigt stoppades av en långsam lastbil som hann stanna i tid och spärra vägen. Tänk så fruktansvärt det måste varit för de 8 personer som kom körande och plötsligt så fanns det inget väg, utan man bara störtade ner i det mörka vattnet!

Jag fick en fantastisk segling ner till Göteborgs inlopp. Den ostliga vinden innebar att det var inga vågor och mestadels hade jag vinden in omkring 70 – 80 grader från fören. Det är nästan optimala förhållande för den vindstyrkan och Amelit plöjde fram i 8 – 9 knop. Det var också riktigt varmt, så jag kunde segla i kortbyxor och kortärmad tröja – i början av september – i Sverige!!! Strax innan Marstrand passerade jag Dyrön – vilket namn på en ö!. Här fanns befolkning redan 2000 f Kr. Jag passerade Marstrand - för vilken gång i ordningen – men Marstand är ett ”nav” när man seglar upp och ned längs Bohusläns kust om man har en masthöjd på 22,5 m – vilket innebär att man inte kan segla den inre leden, då den har en bro med bara 17 meters seglingsfri höjd. Jag fotsatte att vara förundrad över att det inte är så många segelbåtar ute – jag möte nog bara 5 -6 stycken på hela seglingen. Söder om Marstrand passerade jag denna smala kanal som syns på bilden nedan.

När jag nåde inloppet till Göteborg kom regnet – och det rejält. Jag hade ungefär 6 sjömil till Lilla Bommen, och vinden rakt mot mig och därmed regnet som piskade i ansiktet – vinden hade nu ökat och den relativa vinden låg på mellan 15 – 17 m/s. Skönt att då ha radarn, för sikten var mycket begränsad och man vill ju inte gärna möta Stena Line eller något annat fartyg för mot för. Vid inseglingen är det ju många småöar och sjömärken, så jag lade radarbilden som en ”overlay” över sjökortet. Det gjorde det mycket enkelt att särskilja vad som var fartyg respektive sjömärke. För första gången på 3 månader behövde jag ta fram fullt sjöställ dvs inklusive sjöstövlar! När jag kom till Lilla Bommen var det inte så många båtar, men de som var där låg utspridda, så det fanns bara en bra plats att lägga till under rådande vindförhållande och det blev utanför en blå segelbåt på omkring 48 fot. Återigen hade jag turen på min sida och Opera huset läade lite grand och jag gjorde ånyo en tilläggning utan assistans. Strax efter att jag lagt till kom solen fram igen – det hade de inte lovat på väderlekstjänsten – men å andra sidan hade regnet kommit vid 16-tiden och inte på kvällen som de lovat. Det blev smörgås med stekt bacon och ägg innan jag somnade in.

2009-09-04, fredag

Under natten hade vinden ökat och inne i hamnen blåste det tidvis 15 m/s och så fortsatte det under förmiddagen med tidvis regnskurar, då vinden avtog något. På eftermiddagen blev det längre mellan regnskurarna så jag kunde gå en runda upp längs Avenyn. Eftersom jag låg utan på den blå segelbåten hade jag hoppats att någon av de andra båtarna i hamnen skulle segla iväg, så att jag kunde få en långsides plats – men icke – SMHI hade lovat uppemot 17 m/s S – SV och det var mest tyskar som låg i hamnen och eftersom de troligen skulle hemåt så låg de kvar. Får man välja, så väljer man ej att segla söderut med den vinden och Kattegats krabba sjö.

2009-09-05, lördag

Vinden hade minskat till 4- 5 m/s och solen kom fram tidvis. Det blev en brunch på El Ferdinand och sedan satt jag större delen av eftermiddagen i sittbrunnen och njöt av solvärmen, samtidigt som jag läste ”The Pacific Crossing Guide” och drömde mig bort till sol och värme och söderhavsöar. Den blå segelbåten skulle segla iväg ner till Cuxhafen för vidare seglats till Kanarieöarna. Där skulle de vara under vinterhalvåret – jag kan nog erkänna att jag avundades honom – men nästa år!!!

Göteborgsoperan som ligger precis SV om hamnen, läade väl mot den SV vinden. På den NO sidan ligger ”Läppstiftet” eller rättare sagt Skanskaskrapan och precis NO om hamninloppet ligger den pampiga Barken Viking. Lilla Bommen drivs av det kommunala bolaget Liseberg. Liseberg förknippas ju mest med nöjesparken Liseberg, men Liseberg driver förutom nöjesparken också hamnen. Hamnen kom till på 1640-talet och blev snabbt Göteborgs hamn för kanaltrafik och inrikessjöfart, vilket den fortfarande är. Så snart en av dessa färjor går eller lägger till hur man ett underligt ljud, som låter som rullsten som rullar – vet ej om det beror på en massa sten på botten som virvlar runt när färjornas propellrar snurrar för fult eller om det är vattnet som piskas mot skroven. Namnet Lilla Bommen har hamnen fått på grund av de bommar som blockerade vattenvägen för båtars in- och utresor. Vid bommarna samlades tull in till kronan. Hamnen låg placerad mellan de båda befästningsverken Gustavus Primus (där nu Göteborgsoperan ligger) och S:tus Ericus (där "Läppstiftet" ligger).

Bildspel

Index